Låt mig krascha!

Jag behöver krascha. Regelbundet. På min första semester tillsammans med min kille berättade jag att han kunde förvänta sig att jag skulle bryta ihop iallafall en gång om dagen för att det skulle bli en härlig semester. Hur kan det vara en härlig semester om du bryter ihop en gång varje dag? undrade han tillbaka. Jag ska nu berätta varför och mina bästa knep för att krascha!

Att bryta ihop, gråta på golvet och säga högt hur ofantligt jobbigt allt för ögonblicket känns, klassas av många som ett nederlag. Av andra ses det som att det betyder att hela livet/veckan/dagen är dålig. För många är det något som de håller emot och håller ut så länge det bara går.

För mig är en krasch eller ett sammanbrott en release. Jag upplever att det efteråt blir så lugnt och skönt att det obehagliga på vägen dit inte är något dåligt. Det har blivit ett verktyg för mig som högkänslig eftersom jag känner in mycket av både mina och andras känslor. När hela mitt system blir fast, fryst och tungt och jag känner mig långt ifrån både intuition och glädje, då behöver jag rensa systemet. Att få en release kan se ut på många olika sätt och är olika för alla. För mig är det att gråta och sätta ord på vad som känns.

Att krascha kan ske i skogen, sovrummet, jobbet eller på toaletten. Genom att gråta, skratta, sjunga, skrika, bada, skriva, skaka, dansa eller prata med någon. Det är en känsla av att ge efter, ge upp och ta emot istället för att hålla emot.

Måste det vara så dramatiskt? Om vi fortsätter liknelsen av att rensa eller städa så är kroppen precis som din diskbänk. När du diskar undan direkt efter du ätit så blir det inte så stort och dramatiskt, har du dock väntat en vecka med att diska så kommer disk-/känlsoberget antagligen kännas väldigt stort och överväldigande. Vi har också för oss väldigt mycket intressanta trix för att hålla emot sanningen att vi behöver diska/känna. Att hålla emot en känsla bygger upp ett motstånd och det motståndet tolkar hjärnan som att det kommer bli dramatiskt att ta emot känslan. När du väl släpper motståndet, tar emot känslan och låter den kännas fullt ut så lugnar sig en känsla snabbt. Max två minuter faktiskt. Och det kommer kännas lättare i systemet igen, likt känslan av en nystädad diskbänk.

Men gråta kan ju vara jättejobbigt och många vill undvika det helt när en är omgiven av andra. Så vad gör du om känslorna vill ut på till exempel jobbet eller när du är på fest? Här är mina knep:

  • Jag brukar små släppa känslor genom att sprätta med fingrarna eller skaka lite. Det kan jag göra obemärkt bland folk.
  • Jag sätter ord på vad jag känner, genom ett diskret sms till en vän eller kollega.
  • Behöver jag mer så går jag in på toaletten, sätter mig på toalocket och låter tankarna berätta hur jävla tufft det känns och låter tårarna rinna. Efter känner jag mig oftas som en ny person, i bra bemärkelse.
  • Vissa dagar behöver jag en kram för att kunna ta emot känslan och då ber jag om en från min partner, vän eller kollega. (Ah, jag har avbrutit en kollegas möte för att jag behövde be henne om en kram. Det är arbetsmiljö på hög nivå.)
  • Andra tillfällen är känslan mer fast och jag behöver fysiskt få igång kroppen för att det ska lossna. Då springer jag allt jag har så jag blir andfådd eller ber att få brottas med min partner för att ta i med musklerna. För att sen gråta och skratta.
  • Ser du inte möjlighet att stanna upp just när känslan kommer så kan du berätta för kroppen att det är okej, jag kommer göra utrymme för dig senare att få krascha. Och så håller du vad du lovar. Du ger dig själv en stund, timma, kväll eller dag där du får krascha!

Det är otroligt häftigt att vara med när en känsla kommer ut och går över. För mig själv och hos andra. Jag har otaliga gånger varit med om vänner och klienter som är i det mörkaste, mörka. När de sedan når känslan de håller emot och den får komma ut så sitter vi helt plötsligt och skrattar hur lätt och härligt som helst. Så tänk om att gråta, ge upp och känna jobbiga saker inte är fel? Tänk om vi kan ta emot mer, krascha oftare och på så sätt känna mindre obehag? För att få känna den lätta härliga rensade känslan i kroppen. Vad behöver du för att rensa ditt system?

Vill du ha mer än knep i vardagen och känner att du skulle vilja prata om det som känns så finns jag här med terapisamtal över telefon. I ett samtal med mig så pratar vi inte bara om känslorna, vi låter de komma upp och kännas. Jag bidrar med frågor och perspektiv som gör att du kan ta dig igenom känsloberget till något lättare.

2 svar till ”Låt mig krascha!”

  1. Profilbild för Andreas Håkangård
    Andreas Håkangård

    Kul att läsa om dina erfarenheter och upplevelser kring det här, Amanda-

    Blir nyfiken på att höra mer

    1. Profilbild för Amanda Svensson

      Vi får fortsätta diskussionen 😊

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *